När vi talar om hundträning, och klickerträning i synnerhet, så talar vi ofta om vikten av att hunden ska testa sig fram och bjuda på olika beteenden. Det är roligt med hundar som är aktiva, och vi shejpar och tränar och får flyt. För de flesta fungerar detta utmärkt, men vissa hundägare upplever ett bakslag i form av ökad stress, frustrationsljud, en alltför hög aktivitetsnivå, och en oförmåga att slappna av i träningen. Klickern har används så mycket ihop med hög aktivitet och shejping (som ju faktiskt bygger på frustration för att beteendet ska utvecklas) att klickljudet i sig får hunden att gå upp i varv. Är det kanske tom så att vissa hundar inte bör klickertränas, antingen för att de blir osäkra och stressade av att ta egna beslut, eller för att de blir okontrollerbara och testar ”allt på en gång”?
Jag tror att man även som klickertränare ibland glömmer bort att klickerdosan bara är en beteendemarkör, ett inlärt ljud som kan ges vilken betydelse som helst. Den kan betyda aktivitet, frustration, avslappning, glädje, eller obehag – helt beroende på hur den används. Om jag har problem med att min hund blir stressad, frustrerad eller överaktiv i träningssituationen så är det själva träningsupplägget som behöver ändras. Hunden behöver helt enkelt lära sig att slappna av.
Det första jag gör är att ge hunden en avslappningsplats. Jag använder en filt, som är enkel att ta med överallt. Filten laddas med ”lugn och ro”, den blir en trygg plats där man kopplar av och går ner i varv.
Bred ut filten, placera dig själv på den i en bekväm position. Hundar har en tendens att härma oss, så en avslappnad halvliggande position brukar vara inbjudande för hunden. Ha hunden i koppel, tillräckligt långt så att den kan välja om den vill vara på eller av filten, men inte så långt att den kan ge sig iväg. Shejpa upp hunden på filten genom att klicka för intresse för filten och belöna på filten.
Klicka för alla beteenden som hunden gör på filten, lämnar den filten upphör alla belöningar. Om hunden lägger sig blir det jackpot, gärna med en godare typ av godis. Tänk på att försöka ge godiset så snabbt att hunden inte hinner resa sig efter klicket, utan äter liggande. Fortsätt att klicka och belöna ett antal gånger för att hunden ligger, kasta sedan en godis av filten så att hunden går av filten, äter godisen, och sedan får söka upp filten och dig igen.
Beröring är lugnande för alla varelser, men ibland råkar man på hundar som är spända och inte vill ”ta emot” beröring. Man kan tänka sig själv om man är väldigt spänd och får massage, i början gör det ont och massören behöver värma upp musklerna och stryka försiktigt. Börja med att stryka hunden från nacke till svans, med lugna, fasta, långa tag. Rör dig sakta.
Prata gärna lågt och lugnande med hunden, eller sjung för den (det får dessutom igång din egen djupandning). Andningen är viktig, om du andas långsamt och med djupa andetag kommer din hund att ha lättare att göra detsamma – och ha lättare att slappna av. Prova att emellanåt dra en djup suck, ofta ser man hundarna svara genom att smaska lite, sluta ögonen, och slappna av i kroppen.
När hunden tar emot strykningarna kan du börja massera mjukt. Fokusera på nacken (speciellt om din hund drar i kopplet), runt och inuti öronen, och runt käkarna (speciellt om din hund gör mycket ljud). Använd mjuka, cirklande rörelser. Massagens främsta syfte är här inte att jobba med hundens muskler, utan att det ska vara skönt och lugnande skapa gemenskap.
Om du vet med dig att din hund verkligen inte gillar beröring något vidare så jobba i trettiosekunderspass, och låt den äta samtidigt som du rör vid den. Återigen: rör dig sakta.
Om din hund istället blir översocial och kelig så sätter du upp regeln att massage endast ges om hunden är lugn och inte när den försöker klättra över hela dig. För en sådan hund kan man ha fördel av en medhjälpare, som helt enkelt mjukt håller hunden stilla medans du masserar den.
Iaktta din hund när den börjar slappna av. Hur gör den? Typiska tecken är att musklerna runt öron, ögon och mun slappnar av, andningen blir djupare (om hunden hässjat börjar den stänga munnen), den lägger sig på ena skinkan, sänker huvudet, och svansen blir stilla. Notera mentalt de tecken som just din hund visar.
Alla tecken på avslappning går att shejpa. Genom att klicka hunden när den uppvisar avslappning och helst belöna i position så kommer en klickertränad hund att upprepa just avslappning. ”Men min hund slappnar inte av egentligen, den ligger i förväntan!” Det spelar ingen roll. Försök att undvika att fundera över på vad hunden ”tänker” utan fokusera på vad den gör. En avslappnad muskel är en avslappnad muskel. Ett avslappnat beteende kommer att leda till en avslappnad känsla. Jämför med att om vi ler så kommer vi automatiskt att känna oss lite lugnare och gladare, oavsett om leendet var äkta eller inte.
Du kan med fördel lägga signal på olika ”avslappningsposer”, tex lägga ner huvudet eller rulla över på sidan. Du kan också låta en viss typ av beröring bli en signal i sig, genom att använda den när hunden är lugn och avslappnad och på så sätt associera den beröringen med den lugna sinnesstämningen. Beröringen blir då en ”utlösare” för det lugna beteendet och hjälper hunden att gå ner i varv.
Jag gillar att ge signalen för att ”ligga sidan”, och sedan klicka för att min hund (en väldigt aktiv Jack Russel Terrier) lägger ner huvudet och svansen blir stilla. På trettio sekunder slappnar hon av helt och hållet. På min andra hund (en betydligt större blandras) jobbar jag mycket med att kunna sitta bakom henne i ”ryggsäcken” (Eva Bodfält), och så fort jag smeker henne över bröstet och hakan känner jag hur hela hunden blir tung i min famn.
När hunden känner sig lugn och trygg på filten och du märker att den slappnar av är det dags att lära den växla mellan olika aktivitetsnivåer. Jag tänker mig att min hund har två knappar, on och off (eller på och av), och jag vill ha kontroll över båda.
Börja med att sakta resa dig och låta din hund komma upp. Lyft upp filten, och lägg ner den igen fem meter bort. Sätt dig ner, och låt hunden komma till ro. Detta är en pytteliten aktivitet, bara tillräckligt för att ”väcka” din hund, och det är starten på att bygga en struktur för din hund där aktivitet alltid följs av avslappning, och avslappning är en förutsättning för aktivitet. När hunden har gått ner i varv gör du om proceduren. De flesta hundar reagerar inte märkbart på förflyttningen utan har lätt att gå ner i varv igen, men vissa hundar behöver verkligen träna på detta första steget innan du går vidare. Om du har en hund som säger ”äntligen rör vi oss, jag tänker ALDRIG lugna ner mig igen” så är det väldigt viktigt att du utrustar dig med ett tålamod stort som en ocean. Det blir ingen aktivitet förrän hunden har gått ner i varv, för en hund som gillar aktivitet så är möjligheten att få göra något (vadsomhelst) en mycket kraftfull förstärkare. Utnyttja det!
Öka aktivitetsnivån för din hund i den takten som den klarar av, och varva hela tiden med att den slappnar av på filten. Jag brukar be hunden följa med mig några meter från filten, göra ca 10 belönade repetitioner av en enkel övning som engagerar min hund (handtarget, spontana ligg, enkel doggie-zen, det som passar din hund), och sedan skicka den till filten. När den slappnar av, med hjälp av massage och shejping av avslappning om det behövs, får den som belöning komma upp och göra ett gäng nya repetitioner. Om din hund inte är intresserad av att träna i den miljön som ni befinner er i kan du helt enkelt leka med hunden i trettio sekunder istället. Vill den inte leka heller kan du låta den leta godisbitar på marken, det viktiga är inte vad den gör utan att den byter aktivitetsnivå.
Ganska snabbt kommer du att märka att din hund lär sig vilket beteende som lönar sig, dvs vilket beteende som gör att den roliga leken/träningen fortsätter, och slappnar av snabbare och snabbare. Jag brukar göra 3-5 upprepningar av träning – avslappning – träning, och sedan ta en längre paus då hunden verkligen får slappna av en längre stund.
Hela tiden är strukturen avslappning – aktivitet – avslappning – aktivitet. Hundens kropp blir alltså beredd på att efter upphetsning så kommer avslappning, och förbereder sig. På detta sättet kan man höja upphetsing/aktivitetsbiten högre och högre, och sedan direkt kunna skicka hunden till filten och få en avslappning, antingen en kort stund för att få återuppta aktiviteten, eller en längre stund med massage och mys tillsammans.
Med denna träningen har du fått flera utlösare för avslappning att jobba med: olika positioner och/eller beteenden hos din hund (ligga sidan, sänka huvudet, sitta ryggsäck, etc), filten som sådan, din egen fysiska position, olika grader av beröring, och olika ljud som du använder (suckar, mjuk röst, sjungande). För störst effekt använder du allihopa, men du kan också använda de var för sig för att snabbt få ner din hund i varv.
Min lilla Popsy hade två stora problem (egentligen fler, men dessa blir bra exempel) som vi jobbade med: hon hade svårt att hålla fotpositionen vid min vänstra sida utan att testa en massa andra beteenden efter fem sekunder, och hon blev väldigt upphetsad när vi tränade stegförflyttningar och gnällde och hoppade runt.
Det första jag tänkte på var hennes aktivitetsnivå när vi påbörjade övningen: hon skulle vara lugn. Fotpositionen löste jag genom att helt enkelt andas mycket djupt, och gradvis öka tiden som hon skulle sitta. Samtidigt klickade jag för att hon blev ”tyngre”, sänkte huvudet, slappnade av runt öronen, och stillade svansen. Jag märkte att hon verkligen härmade mitt kroppsspråk, suckade jag och släppte ner axlarna, så sänkte hon huvudet och slappnade av.
Stegförflyttningen jobbade jag med att så fort hon gick upp för högt – första skuttet, hon började hässja, första gnyet – så gick jag ur tävlingsposition och bad henne lägga sig på sidan. Ett par klick för avslappning, sedan upp igen och fortsatte träningen. Efter ett par lägganden såg jag att hon började förekomma mig: när hon började bli högre och mer spänd så kom hon på sig själv, slappnade av, och vi kunde fortsätta träna utan läggande. Jag gissar att hennes förväntan hade ändrats från ”öka upphetsingen till skutt och gnäll” till ”slappna av och få fortsätta träna”.
För min träning har det gjort stor skillnad med dessa enkla övningarna, och båda mina hundar tycker dessutom att det är roligt att jobba med filten. De har en portabel ”trygg plats” som jag kan ta med överallt. Genom att verkligen få kontroll över on-knappen och off-knappen så har jag lättare att styra deras aktivitetsnivå efter den övningen som vi jobbar med. De har dessutom fått bättre självkontroll. Nu vet de att avslappning lönar sig!